När man får en stund över och kan stirra rakt upp i himlen och bara låta tankarna få utrymme. Dessa stunder är allt för få kan jag tycka. Men så är det väl för de flesta mitt i småbarnsåren.

 

Jag funderar mycket på hur jag ska gå vidare med mitt blivande yrke. Får så mycket inspiration på sociala medier och föreläsningar. Möjligheterna är många, det gäller bra att våga satsa och inte vara rädd för motgångar utan se dem som en del av resan att hitta rätt. Tiden att tänka igenom och planera är dock väldigt begränsad vilket kan kännas frustrerande ibland, samtidigt som jag försöker leva i nuet. 

 

Hur som helst så ska jag nästa vecka försöka ta mig iväg på en starta eget dag för att få ännu mer inspiration och kanske en knuff i rätt riktning. Kan det bo en entreprenör inom mig? 🤔